jag hade fem nyårslöften.

göra standup

besöka farfar

skriva på mitt manus

åka till jokkmokk

besöka minst två länder

jag har uppfyllt...

göra standup.

jag är inte så bra på nyårslöften.

min vänsterarm är helt handikappad. den kan inte göra ett skvatt och det är sjukt irriterande, för det beryder att högersidan får göra ALLT. vad tusan är det för arbetsuppdelning? högersidan blir ju helt utsliten. jag har alltid värk i högerarmen till exempel, men vad gör vänsterarmen? jo, den bara hänger där. och inte hjälper hjärnan till heller, för vad sa den till om när jag skulle få en spruta idag? jo, den sa till mig att stoppa fram högerarmen! och det var en sån spruta som ger ett stort fett blåmärke, så inte nog med att högerarmen är helt trött och sliten nu har den ett stort blåmärke också!

det är helt sjukt hur trött man är på juldagen, och ändå gjorde jag typ ingenting på julafton. firade med släkten såklart, men inget som man blir helt utslagen av... ändå låg jag och hela familjen helt utlagna på soffan hela dagen igår. underligt altså.

   jag invigde snapsvisorna på julafton. jag dricker ioförsig inte snaps, men man kan snapsa på julmust. jag sjöng den här: reymersholms det var roligt.

nu ska bäckis och jag åka till skärholmen. hoppas vi inte dör av allt folk.

då var alla julklappar klara då. hoppas den sista levereras i tid bara... kommer det post den 23? isåfall sitter jag nog säkert.

jag köpte en julklapp till mig själv också. för ett tag sen så köpte jag en tamburin, för litegrann musik vill jag kunna skapa, men den lät försktäckligt så jag har inte använt den alls egentligen. men så tipsade min käre far mig om att det där braiga i "will you be there" är ett "ägg" så idag köpte jag mig ett ägg, och det låter mycket mindre förskräckligt högt, men jag skulle inte kalla det för att låta bra. iallafall inte när jag håller i det.

jag har upplevt henrik elmer för första gången och jag är lite kär. fast inte alls på långa vägar lika kär som jag är i lasse karlsson.

jag älskar att bo i en liten ort som mitt kära vagnhärad. men ibland måste jag stanna upp och tänka på vad jag egentligen gör.

när pappa vaknade i torsdags morse gick han upp och skulle gå ut och hämta tidningen. väl utanför dörren såg han små, små röda prickar i snön "vadan detta?" tänkte han och följde de röda spåren till där de började, till en fläck snö som inte blivit skotta, och den var helt uppluckrad och konstig, massvis med tussar av grå päls och röda prickar över en två kvadratmeter stor yta var det minsann. snbbtänkt som han är min lilla pappa tänkte han genast "det har varit kattslagsmål här, och minst en katt har blivit skadad." snäll som han är ringde han till grannen kattägaren och sa som det var (katten kanske behöver en vetretinär) och avslutade med "gå ner och titta!" och grannen gick och tittade. sedan ringde pappa mig och jag avslutade samtalet med "det måste jag se." sen tänkte jag på kattslagsmålet hela dagen och skyndade mig hem för att titta på där katterna natten innan hade slagits. det var nertrampad snö, lite pälstussar och några blodfläckar. fruktansvärt spännande.

den här låten:

har jag alltid trott var lite lik den här låten:

men nu när jag sitter och lyssnar på dom så börjar jag undra om jag kanske trott fel....