jahaja, då var klockan 20 över nio och jag är typ färdigpackad inför imorgon. bara sovsäcken och tandborsten som ska packas ner, och dom behöver jag ju idag, så det får bli nerpackat imorgon bitti. annars då? jo, jag gör inte så mycket. folk börjar komma tillbaka idag, det är ju trevligt. fast dom är aströtta, dom har tydligen kört från san diego hela natten. sinnessjukt. när vi tog beslutet att köra hela natten från los angeles utan att sova, kom vi ju hel vid tretiden iallafall. och det var ju asjobbigt bara det, och dom kom hem nu. snacka om att vara utmattade. aja, jag tar nog en promenix till buffalo park senare idag. sen måste jag köpa två stora vattenflaskor. 

vi har fått lite info om vad som komma skall. jag visste typ allt redan förståss, men det var ändå kul att höra på det igen. frächa upp minnet lite liksom. 

   igår var jag ock kollade på ryggsäckar, jag vill ha en som är större än 55 liter. 55 liters ryggsäckar ser assmå ut. jag hittade iallafall en som verkade bra, 68 liter. men den kostar 250 dollar. och jag har tydligen en rygg i storlek s/m och den ryggsäcken var storlek LARGE. typiskt. men jag ska till en till affär och kolla lite till idag så får jag se vad jag bestämmer mig för.

vi landade i new york precis i tid. fick stå i kö för att komma igenom tullen i väldigt kort stund för att vara en så lång kö, dom var riktigt duktiga där på att få igenom folk. förutom när det kom till mig. först verkade tullaren helt ok. sen mot slutet så sa han "följ med här" så sträckte han upp mitt pass i luften och ropade "escorting!" flera gånger tills vi kom till nått som såg ut som en polisstation. där förhör dom folk dom tror kommer till usa med andra avsikter än vad man sagt. efter tio minuters väntan fick jag komma fram till en tulltjänseman som frågade varför jag besäker USA. "för volontärt arbete" sa jag "vad ska du göra?" (tur att jag gjort det förut så jag kunde svara. hade det varit förra gången hade jag inte kunnat svara.) "sätta upp taggtrådsstängsel i öknar, bygga vägar i grand canyon och döda tamariskträd. tror jag, det finns olika projekt så man vet inte vad man ska göra innan." "for free? thats like.. slavery." jag sa "haha, ja kanske. fast jag gillar det." "och du gör det här FRIVILLIGT?" "jo, jag gör ju det. jag betalar faktiskt för att göra det." "okej, vad är det du ska göra?" "öhm... volonrärarbeta?" "jo, men exakt, vad?" och så pågick det i en timme ungefär. med många, många pauser från hans sida där han "hjälpte" en kollega med hennes dator. sen kom han tillbaka och frågade samma saker igen. så när jag äntligen kom och hämtade min väska, som var den sista på bandet, var jag glad. 

sen gick jag till terminal A för det var där mitt plan skulle gå från. kl 16.45

på tavlan fanns två plan till phoenix. ett gick 4.30 och ett 5.40 båda från terminal C. så jag frågade en som jobbar där hur det funkar och vilket som var mitt plan. han sa att det hade blivit en ändring och att det som stod på tavlan var rätt och att mitt plan gick 4.30 från terminal C. så jag åkte till terminal C och hittade min gate. då hade jag 30 min till boarding kl 4. så jag satte mig och skrev ner tull.historien i min "dagbok" . sen gick jag fram till disken för att fråga om dom ville byta mitt boardingpass för det brukar dom vilja. klockan var 15.45

tanten bakom disken sa att jag inte var bokad på deras plan. jag skulle åka med US airways och dom var fakiskt continental. jag sa att en kille (som jobbar där) på terminal A hade sagt att det hade blivit ett byte och att jag skulle åka med dom. hon svarade att det inte hade blivit nått byte och att jag skulle åka med mitt plan från terminal A. då frågade jag om hon visste om det hade blivit inställt eller nått för det fanns inte med på tavlan som jag tittat på (ingen av tavlorna jag tittat på). hon svarade att jag inte var med på "hennes" plan. okej, vad ska jag göra då? frågade jag. nu var klockan 16.05 och boardingen hade börjat på "hennes" plan och skulle, om mitt plan gick, börja på mitt plan om tio minuter. hon sa att hon skulle ringa och kolla. sen gav hon luren till sin kollega och gick därifrån. kollegan höll luren och hjälpte samtidigt en annan dam med att boka om dina biljetter. och samtidigt skriva ut boardingpasses till sina kollegor som skulle med på flygplanet. jag började bli stressad. hon sa "vänta lite" till mig. sen kopplades hon bort. så frågade hon mig vad som var problemet. jag sa "nån på terminal A sa att jag skulle hit för att planet var ombokat hit och nu säger din kollega att jag inte finns med på det här planet." nej du ska gå till terminal A. "men boardingen startar om 5 minuter, hinner jag det?" ja, om du skyndar dig. "så jag sprang. fast jag visste inte om planet var inställt eller nått, för jag hade som sagt inte sett det på nån tavla nån stans. men likväl, om det gick så skulle det lyfta om en halvtimme, och jag skulle ut ur terminal C, ta tåget till terminal A gå igenom röntgengrejjerna IGEN (tredje gången på den här flygplatsen) och sen försöka hitta ett plan som inte fanns uppskrivet nån stans. jag kom fram till tåget, fick vänta 4 min på det, sen kom det, jag klev av på A och sprang till tavlorna, hittade inte mitt plan igen, och frågade en som jobbar där var den fanns, visade min biljett (precis som jag gjort förra gången jag var där, fast nu för en annan) den personen sa "us airways har sina gater där borta." är du säker frågade jag? för nån skickade mig till terminal C för en stund sen. så han (eller hon, jag minns inte) frågade sin kollega också, hon sa samma sak. så jag sprang vidare. 10 minuter till avgång. nu fanns mitt plan på en tavla, tydligen så har varje flygbolag sin egen tavla så man måste hitta rätt tavla för att veta var man ska. idiotiskt tycker jag för US airways är långt borta från entrehallen, genom en typ gömd korridor. hon som kollar biljetten innan säkerhetskontrollen sa att jag var rätt. "hinner jag?" frågade jag "oh, god" sa hon och ledde mig förbi halva first class kön. upp med mina grejjer på röntgenbandet, av med skor, ut med datorn som måste ha separat liten låda, ryggsäcken upp på bandet. killen som gick före mig genom metalldetektorn piper det om. han måste gå igenom 3 gånger, och jag måste vänta tills han blivit klappad på. 4 minuter till avgång. jag piper inte. trycker ner datorn i väskan och greppar skorna, och SPRINGER till min gate. som är tom. ingen där, plan utanför fönstret. snacka jag var nära att gråta. 28 och 27 har gaterna brevid varann och delar disk, min är gate 27 och på våran tavla står ingenting. på 28 står det "phoenix sacramento" och där finns en kö. jag frågar den som står längst bak vilket flightnummer det är "261" svarar personen. vilken lättnad. det är mitt plan. två personer står framför den som står framför mig. och efter mig stängde dom hela påstigningen. snacka om att jag var stressad där på slutet. jag skakade. och slocknade på planet. 

jag har nog ännu inte riktigt landat efter den oroligheten. men så glad jag är att jag hann med planet.

fick en trevlig överraskning idag, jag vaknade, hade ont i huvvet och gjorde absolut inte ett dugg till kl 13 typ. då ringde rebecka och ville umgås. jatack sa jag och åkte iväg. sen tog vi en tur till stendörren och satt och pratade en hel del, det var mysigt. sen kom jag hem, hade fortfarande ont i huvvet och umgicks lite med min pappa. sen gick jag ner till mitt hus för att hänga lite tvätt och kollade min mejl, då hade jag fått ett mejl av nån.

det visade sig vara från en tjej på naturkunskapen, som jag efter sista dagen ångrade att jag inte tagit mejladress eller telefonnummer av. det borde jag ha gjort, för hon verkade så sjukt cool! en sån man vill ha i sin umgängeskrets helt enkelt. hon måste ha fått våra mejladresser från skolan (säkert mot ett löfte att inte sprida dom vidare) för jag har inte gett henne min. hon tipsade om en festival hon gett ett bidrag till: www.3651min.co.cc  så nu tipsar jag vidare, för jag kan inte gå eftersom jag åker till Arizona på fredag morgon.  två roliga saker hände altså idag, vilket jag tycker är kul!

om exakt en vecka sitter jag på ett flygplan som kommer att ta mig till new york. och där kommer jag kliva på ett flygplan som kommer ta mig till phoenix. och där kommer jag sova en natt och sen kommer jag åka till mitt efterlängtade flagstaff och återse några kära ansikten och platser. men just nu ska jag tvätta lite och sen ska jag packa lite och efter det betala några räkningar.

efter 26 och en halv dagar som helsingborgsbo har jag nu landat i kvarnstugan igen. jag älskar filmskapande. tusan så jag älskar filmskapande. men nu är det över för den här gången, och på den tionde dagen från idag åker jag tillbaka till älskade arizona. innan dess ska jag ta det lugnt, betala ett par räkningar och flytta till vagnhärad. träffa lite kompisar och ta en sväng på en klättervägg. det ska bli kul.