jag sitter och lyssnar på en udnerbar låt och tänkte "om ***** dör så ska jag sjunga den på hennes begravning." och sjunger inte så men det kommer var så mycket känsla bakom att jag inte bryr mig. och så sitter jag och planerar hennes begravning! hur dum får jag bli? fy tusan så taskigt. fast, å andra sidan så bad ju björn afzelius michael wiehe att skriva en låt till hans begravning... och det var ju itne så elakt, men ändå. jag känner mig elak som tänker så. fast lite inte ändå, eftersom jag verkligen, verkligen tycker om henne och det är en underbar bra låt.