häromdagen bakade jag bröd (jag glömde att whole weat suger åt sig mer vatten än vanligt weat. på receptet stog det 13 dl mjöl, efter fem var degen klar) och närmjag knådade degen sa Ayaka (från japan) "what are you doin?" "i´m making bread" och hon blev sååå chockad och har tydligen aldrig sett nån baka bröd förut, hon har inte ens sett en deg. det var ganska kul. sen berättade jag det för Nozomi (också från japan) och hon förstod först inte vad jag menade och sen sa hon "bröd? med en ugn? på riktigt?" det var också väldigt kul.

iallafall. det är vad vi har för oss här, bakar. vi bokade en bil för att åka till... var det nu var. white sands tror jag. sen ändrades dom planerna för en av oss var tvungen att vara tillbaka mycket tidigare än alla andra så vi stannade här. sen bokade vi en bil till för idag för att åka till sedona över dagen men när vi kom  till bilfirman så hade våran bokning inte fastnat i deras system. gubben bakom disken hävdade att vi ringt ett annat bolag "men vad är erat telefonnummer då?" sa vi och han sa några siffror och vi sa "okej, vi ringde det här numret" "det är inte vårat" svarade han och då gick vi en bit ifrån disken och ringde "vårat" nummer och det var visst deras nummer för...ja, lite irriterade blev vi. men men, vi får göra det bästa av situationen och göra nått annat istället.

jag blir mer och mer påmind om min mesighet här. tex: när det är röd gubbe i sverige får man inte gå över men jag gör det ändå. här är det olagligt att gå om det är röd hand (jag vet inte om det är olagligt i sverige) så jag vågar inte gå över gatan om det är röd hand ens om det är mitt i natten och inga bilar ute.

på ett ställe när man ska hem hit så kan man korsa en gårdsplan vid ett hörn eller gå på trottoaren runt. jag vågar inte gå på gårdsplanen (jag tror att det är typ en tandläkarmottagnings gårdsplan) för i vissa stater så får tomtägaren skjuta dig. (har jags ett på film)

när vi har varit ute och dansat vågar jag inte gå ensam hem.

när vi häller upp betongsanden i blandningstråget håller jag andan och springer långt där ifrån för nån sa "andas inte in det där" 

vad jag än plockar upp från golvet böjer jag på knäna för annars kan man skada ryggen. (det känns löjligt när det är typ en burk jordnötssmör)

när jag inte kunde sova i mitt tält och la mig i bilen istället så började jag oroa mig för vad jag skulle göra om emilia plötligt blev sjuk och de var tvugna att köra henne till sjukhuset i "min" bil och john ber mig att gå ut men tänk om hon börjar yra eller blir jättesjuk och inte kan engelska längre och... ja, i den stilen. 

på måndag ska jag åka skidor och jag är fruktansvärt orolig för att bryta både armar och ben och för att dö när jag ramlar ner för ett stup, hur blir man mindre mesig?