jag skulle vilja lägga upp en assnygg bild på min vackra solbränna jag fick igår. men eftre att ha letat efter sladden ett tag kom jag på att jag gett bort den. nick sa nämligen en jättesnäll sak till mig för några veckor sen:

on the ride back from lake mead, i had everybody play there guilty pleasure songs. i wised i had youre mp3player by then, cuse you can just put it on and play it all, you dont have any songs that are not guilty plasures.

tack tack sa jag och skänkte honom min mp3spelare inklusive sladd så han kan ladda batteriet. och det var även min kamerasladd, fast jag har en till hemma. 

(och just som jag skrev det här kom jag på att det  inte är ett dugg sant, för min kamerasladd är inköpt i USA, det är filmkamerasladden och mp3sladden som är densamma. men då måste kamerasladden ligga nånstans i min 27.8 kilo tunga resväska och den orkar jag inte packa upp nu.)

nu sitter jag på flygplatsen i phoenix. ska borda planet om ca 45 minuter. då åker jag till san fran, och jag hoppas planet därifrån går till londonia. på aftonbladet står det att askmolnet beräknas nå UK idag. förhoppningsvis kommer jag iallafall till london. det skulle kännas bra. det känns bättre att vara fast i london än i san francisco. men mest av allt hoppas jag faktiskt att jag kommer hem. för jag har börjat längta hem litegrann, flädern borde blomma strax och då ska jag göra saft. och rabarbern borde ha kommit upp, så jag ska göra saft på den med.