idag har jag gjort bra ifrån mig på jobbet, skickat in sista kompletteringarna till naturkunskapen, fått positiva besked från blueberry om några viktiga datum och är allmänt glad över allt det här. 

 ofter jag ätit middag sa jag till min mammut "jag går ner och duschar nu. och om du är riktigt snäll kanske jag kommer upp hit igen. typ om du har gjort chokladpudding eller är sugen på glass." hon såg ut som ett frågetecken.

tre positiva saker idag:

1. provet jag gjorde blir nog iallafall godkänt

2. jag skrev klart fördjupningsarbetet och gjorde klart presentationen, vilket betyder att jag bara har labbrapporten kvar.

3. jag fick ett mejl från ACE som  sa att jag är mycket välkommen tillbaka!

och nu, efter lite glass och facebook och annat onödigt är det dags att iallafall börja på labbrapporten. eller jag måste avsluta den också för jag ska träffa rebecka imorgon efter jobbet.

jag har just tittat på "halv åtta hos stjärnorna" med min mammut. dominika var med, jag minns inte vad hon heter i efternamn. men fasen så cool hon är! innan jag jag vetat vem hon är, men nu... om jag råkar se henne ska jag ropa och skrika tills hon ser mig och sen ska jag säga att hon är ascool.

hon är lite knubbig, det är viktigt i tider som nu, när alla är små glasspinnar. 

till varje rätt sa hon "åh, det var så gott. jag tog om tre fyra gånger." och "mini? jag vill ju hellre ha en grande efterrätt. men den var jättegod ändå." sen kom hon på sista plats. då sa hon "nää? nu blir jag skitbesviken. jag tar massa pengar som tröst på såren" så tog hon stålars och stoppade ner dom bland tuttarna. helt asfrän, jag älskade henne. dominika for president! dessutom sa hon "jag kan inte sjunga. nä, mima, det var vad vi gjorde. i tio år." underbart!

jag hade naturkunskapsprov i fredags. jag blev väldigt förvånad när jag tyckte att det var ganska lätt. läraren sa att de flesta brukar bli klara runt halv 12. vi började 8.45 jag kände mig klar och tittade på klockan: 9.30 gick igenom alla frågor igen och kände att jag inte hade nått att tillägga så jag dunstade vid 9.45 det kändes mycket märkligt. direkt hem för att fixa iordning lite saker inför simons student och sen bar det av till oxelösund. där regnade det. mycket otrevligt. efter att hans klass hade hoppat av sitt tåg åkte vi till nyköping för att ta en kaffe och nått kakigt. tyvärr var glassbaren överfull så vi gick till resturangen brevd, där i hamnen. det var en underlig upplevelse, jag bställde en cola och en glass, mamma och pappa tog en varsin kaffe och simon tog kaffe och glass. servitrisen sa "jag tror inte vi har glass" vi sa "fast det står ju i menyn att ni har det" då sa hon "ja, fast det är ju kvälls-barn-menyn. men jag ska kolla, det kanske går att ordna men jag tror inte det." efter ett LÅÅÅÅÅÅNGT tag kom hon tillbaka med cola och kaffe. ingen glass. jaha sa vi till oss och drack våran cola och våra kaffe- långsamt. 25 minuter senare bad vi att få notan "vadå, vill ni inte ha eran glass längre?" sa hon "du sa ju att det nog inte gick att fixa, och när vi inte fick den så trodde vi att det inte gick" sa vi "men köket håller på med den just nu" sa hon. och svenska som vi är så satt vi där och väntade ytterligare sju minuter på att få glassen som vi inte ville ha längre. det var inte en så bra servitris som jobbade där tycker vi.

natrukunskap b är kråingligt. illafall kemidelen. och jag orkar inte rätta mina stavfel. för jag är trätt. jag var på studentmiddag igår. det var väldigt.... annorlunda. men med tanke på vem jag var hos och vilka jag var med så borde jag itne blivit så överraskad.

jag hatar att vara hemma. om jag vill göra något, med någon, så måste jag hitta på ett sätt att kontakta den. jag kan inte bara ropa ut "vill någon göra nått?" och förvänta mig att nån gör det, för det finns ingen annan här.